Diskussionen om AI inom juridiken fortsätter att utvecklas i snabb takt. Vid Inspire EMEA 2026 inledde NetDocuments VD Josh Baxter evenemanget med att reflektera över hur snabbt branschen har gått från att utforska vad generativ AI kan göra till att ställa en mer praktisk fråga: hur kan organisationer göra AI användbar, tillförlitlig och ekonomiskt hållbar i stor skala?

Den frågan genomsyrade dagens diskussioner, från rapporten ”Legal Context Engineering Benchmark Report” till sessionerna om kunskapshantering, interoperabilitet, införande och det föränderliga förhållandet mellan advokatbyråer och deras klienter. Ett gemensamt tema framträdde: värdet av AI beror inte bara på själva tekniken, utan också på det sammanhang där den används.

Från experiment till hållbar påverkan 

I takt med att företagen går från pilotprojekt och enskilda användningsfall till en bredare implementering blir det allt svårare att bortse från frågor om effektivitet och kostnader.

Den information som ett AI-system har tillgång till kan ha stor inverkan på resultatets kvalitet, effektivitet och kostnad. Om sammanhanget är ofullständigt kan systemet behöva mer detaljerad information från juristen och förbruka fler token, samtidigt som det ändå ger ett svar som behöver finjusteras ytterligare. Detta kan begränsa AI:s praktiska värde, även om den underliggande tekniken i sig klarar av att utföra uppgiften.

Utmaningen består i att förse AI med det sammanhang som krävs för att den inte bara ska kunna leverera mer användbara resultat, utan även mer effektiva sådana. Det var utgångspunkten för Inspire-keynoten ”Context Changes Everything” och för rapporten ”Legal Context Engineering Benchmark Report”, där man undersökte hur det sammanhang som tillhandahålls AI påverkar dess effektivitet och tokenkostnad.

Vad jämförelserapporten säger oss om sammanhanget

AI:s effektivitet beror på flera faktorer, däribland modellen, det AI-verktyg (eller den AI-plattform) genom vilket den används samt den information som görs tillgänglig för den. I jämförelsen undersöktes kontextens inverkan genom att modellen och plattformen hölls konstanta medan den tillförda kontexten varierades.

De rapporterade resultaten var betydande: genom att tillhandahålla ett mer omfattande sammanhang för frontier-modellen uppnåddes samma noggrannhetsnivå till nästan halva kostnaden per korrekt svar. Jämförelsen visade också att organisationer, genom att återinvestera en del av dessa besparingar, kunde uppnå högre noggrannhet och samtidigt sänka kostnaderna.

Dessa resultat tyder på att sammanhanget kring en uppgift inte bara är en indata till modellen, utan att det kan påverka hur effektivt uppgiften utförs.

Resultaten bör betraktas i ljuset av jämförelsens metodik och de scenarier som testats. Företagen kommer att behöva bedöma hur resultaten kan tillämpas på deras egna data, verktyg och arbetsflöden. Men den övergripande frågan är viktig: vad förändras när AI utgår från det relevanta sammanhanget, istället för att behöva utgå från en mer begränsad syn på uppgiften?

Att ge institutionell kunskap en meningsfull roll

Kontext handlar inte bara om att ge AI tillgång till mer information. Det handlar om att göra informationen meningsfull.

Ett dokument kan innehålla villkoren i ett avtal, men dess relevans kan bero på klienten, ärendet, rättsområdet, de inblandade personerna och de beslut som föregick det. Ett prejudikat kan vara användbart inte bara på grund av dess lydelse, utan också på grund av den erfarenhet och det omdöme som ligger till grund för det. Institutionell kunskap kan däremot vara svår att bevara när den är utspridd över dokument, system och individer.

Flera sessioner under Inspire EMEA behandlade dessa utmaningar, allt från att hantera taxonomi och framtidssäkra byråns kunskapsbas till att ompröva det institutionella minnet i AI-eran. Den underliggande frågan är välbekant för kunskapsspecialister: information som inte går att hitta, förstå eller tillämpa har ett begränsat praktiskt värde. AI kan förbättra hur jurister söker efter och hanterar information, men det eliminerar inte behovet av att organisera kunskap eller förstå de omständigheter under vilka den skapades.

Att göra kunskap mer tillgänglig innebär inte heller att den ska göras allmänt tillgänglig. Inom juridiskt arbete måste sammanhanget fortfarande omfattas av sekretess, behörighetskrav, etiska gränser och andra skyldigheter. Målet är att göra rätt information tillgänglig för rätt personer i rätt syfte.

Att koppla samman system och människor

Diskussionen om sammanhanget sträckte sig dessutom bortom gränserna för en enskild organisation eller teknikplattform.

I paneldiskussionen ”Att överbrygga klyftan mellan klient och rådgivare” diskuterade deltagarna hur AI förändrar samarbetet mellan interna juridiska team och externa rådgivare. Möjligheten ligger inte bara i att utbyta dokument på ett mer effektivt sätt, utan också i att skapa en bättre gemensam förståelse för arbetet: klientens prioriteringar och riskbenägenhet, byråns juridiska expertis samt den kunskap som byggts upp genom relationen.

Interoperabilitet är en del av denna möjlighet. Olika system och AI-verktyg kan behöva utbyta information eller fortsätta arbetet över olika miljöer. Men teknisk anslutbarhet i sig garanterar inte ett meningsfullt eller tillförlitligt samarbete. Relevant sammanhang måste följa med uppgiften, samtidigt som åtkomstkontroller och ansvarsskyldighet förblir intakta.

Teknik skapar bara värde när den blir en del av arbetet

Programmet vid Inspire EMEA behandlade även de mänskliga och organisatoriska aspekterna av juridisk AI, bland annat förändringshantering, införande, juridisk teknik och den praktiska tillämpningen av tekniken i dokumentintensivt arbete.

En framgångsrik införande handlar inte bara om att göra ett verktyg tillgängligt. Företagen måste identifiera var AI är användbart, integrera det i arbetsflödena, bygga upp förtroendet för dess användning och utvärdera dess effekter. Det innebär också att man måste göra val: inte alla uppgifter kräver AI, och inte alla lovande användningsfall bör skalas upp omedelbart. De bästa utgångspunkterna är de där det finns ett tydligt juridiskt eller affärsmässigt behov och där den information som krävs kan göras tillgänglig på ett lämpligt sätt.

Målet är inte att använda AI överallt. Det är att använda den där den kan göra en betydande skillnad.

Vi hyllar vinnarna av EMEA-kundpriset

EMEA Inspire var också ett tillfälle att uppmärksamma kunder vars arbete och samarbete förtjänar särskild uppskattning. Grattis till årets vinnare av EMEA Customer Award:

• CIE Legal
• Dobson Mitchell Allport
• Avant Insurance Limited
• Anderson Lloyd
• McInnes Wilson Advokatbyrå

Nästa fas inom juridisk AI

Inspire EMEA 2026 speglade en bransch som gått vidare från den inledande entusiasmen kring generativ AI och nu inriktar sig på det mer komplexa arbetet med att göra tekniken användbar i praktiken.

Jämförelseanalysen belyste sambandet mellan sammanhang, effektivitet och kostnad. Det övergripande programmet undersökte vad som krävs för att omsätta denna potential i praktiken: meningsfull kunskap, sammanlänkade arbetsflöden, ansvarsfull styrning och effektiv implementering.

Nästa fas inom juridisk AI kommer inte bara att bero på vad modellerna kan göra, utan också på den kunskap och det omdöme som byråerna tillför arbetet. På Inspire EMEA var detta det centrala samtalsämnet, och det är en diskussion som kommer att fortsätta långt efter evenemanget.

Ta del av resultaten i rapporten om benchmarking av juridisk kontextutveckling och fundera över vad de kan innebära för ditt företags strategi när det gäller AI.